Buffy the Vampire Slayer är en av ytterst få grejer Joss Whedon gjort som inte stoppats i förtid av irriterande storbolag i mediebranschen. I alla fall innan han började göra Avengers-filmer. Angel fick fem hela säsonger men Whedon ville fortsätta med minst en till. Firefly råkade sämst ut av alla med inte ens en hel säsong, men även Dollhouse är rejält rumphugget.
Men Buffy fick en värdig, bra avslutning. Därför var det med viss tvekan som jag köpte seriealbumet Buffy the Vampire slayer – The long way home när det kom ut. Men då det är skrivet av Joss Whedon själv och kallas för starten på en åttonde säsong, så det blev trots allt ett inköp. Och sen köpte jag albumen ett efter ett tills jag till slut hade läst hela säsongen.
Under de kommande veckorna kommer jag att recensera albumen här på Ihfongard.se. Redan nu kan jag varna för att det kommer att komma spoilers för den som inte sett alla sju säsonger av Buffy, men jag ska försöka håll recensionerna hyfsat spoilerfria vad gäller själva seriealbumen.
Ihfongard.se 