Nyårsdag och Ivanhoe. I år är det tydligen 40 år sedan filmen visades i svensk tv för första gången (numera på TV3). Jag minns inte hur gammal jag var när jag såg den för första gången, men jag tror att jag vet var: I Falun hos vänner till familjen. Jag såg inte början, men de flesta andra hade sett filmen förut och kunde förklara det jag inte förstod. Vem den svarte riddaren var. Varför Robin Hood dök upp mitt i alltihop. Jag tror att det var i Ivanhoe jag första gången stötte på det fenomenet: Att en litterär figur från en berättelse dyker upp i en annan.
Det ingen kunde förklara var varför Ivanhoe valde Rowena, som jag inte mindes hade gjort någonting av intresse och han knappt träffat i hela filmen, före Rebecca som räddar honom från hans fiender och hjälper honom att läka sina sår. Några år senare upplevde jag samma sak när jag läste Sagan om Ringen första gången och Aragorn väljer Arwen före Eowyn (Jag menar, vem är den här Arwen egentligen? Var kom hon ifrån?).
Det finns flera intressanta karaktärer och scener i Ivanhoe, huvudpersonen är långt ifrån den intressantaste. Rebecca förstås, men även Rowena. De tre på varandra följande scenerna av försök till förförelse följt av hot med de Bracy och Rowena, Brian de Bois-Guilbert och Rebecca – och Front-de-Beouf och Isaac, spelar bra mot varandra. Brian de Bois-Guilberts suicide-by-knight i filmens klimax. Rebeccas och Rowenas möte.
Och nu, alla dessa år senare, förstår jag att beslutet aldrig är Ivanhoes. Det är Rebecca som väljer. Och hon väljer rätt.
Det här är en återpostning av ett inlägg från insomnade nördbloggen Bookmeup.
Ihfongard.se 