Senast jag var på science fiction-kongress (som jag, med min bakgrund i figur- och brädspelsvärlden, hela tiden får hindra mig själv från att kalla konvent) var Worldcon i Helsingfors 2017. Ö-con 3 i Sickla/Stockholm är en betydligt mindre kongress förstås, med maxantal på 120 deltagare.
Så jag känner mig lite ringrostig. Började förbereda mig först sent i går kväll (blir lätt så som småbarnsförälder), och insåg när jag väl satt i bussen att jag glömt att ta med nyckelband och inneskor. (Uppdatering: Som tur var gick det tidigare att låna och de sena var inte nödvändiga längre då lokalen ändrats sedan den ursprungliga inbjudan.)
Nu sitter jag på pendeltåget, som när det avgår om 20 minuter kommer ta mig till Årstaberg, där jag byter till Tvärbanan som tar mig sista biten till Sickla.
Första punkt på programmet för min del blir att lyssna på ett panelsamtal om aktuell svensk fantastik.
Jag ska försöka skriva och fota lite från kongressen under dagen, och eventuellt blir det en klassisk kongressrapport efteråt. Watch this space.
[…] kände mig ganska ringrostig inför mitt besök på Ö-Con 3, som jag skrev i mitt inlägg på väg till kongressen. Så, hur var det då att återvända till SF-fandom efter mer än ett halvt decennium utan några […]
GillaGilla