Sveriges främsta fantastikexport?

Efter en välförtjänst sen lunch/tidig middag och en stund ute i solen var det dags för dagens andra höjdpunkt, och något som knyter an till ett av mina andra nördintressen: Anders Blixt (den svenska rollspelshobbyns Tom Bombadill, enligt presentationen) höll föredrag om det svenska rollspelsundret nu och på 1980-talet.

Rollspel var en väldigt liten och nördig hobby på 1970-talet. Första konventet var det som senare blev Gothcon 1977 (Anders Blixt var där). Första utgåvan av Drakar och demoner var en dålig översättning av spelet Magic world.

”Jag hade en uppfattning om hur ett bra fantasyspel skulle fungera – och det var inte som Dungeons & Dragons”, säger Anders Blixt.

Svenska fans hade inte koll på de författare som influerade de amerikanska rollspelskonstruktörerna, bortsett från Tolkien förstås. Så det gick inte att ta det amerikanska konceptet rakt av, utan det vinklades om.

De amerikanska systemen var mycket vilda västern-känsla med en ”plastmedeltid” på toppen – man blev bättre genom att döda sina fiender och stjäla deras pengar.

I de svenska spelen blev man bättre genom att nyttja list och samarbete. De hade en speciell svensk humor och antropomorfiska djur. Klasskamp och Hasse och Tage.

Den första guldåldern ägde rum 1984-1991, då Sverige var näst största producent av rollspel efter USA. Drakar och demoner sålde näst bäst av alla rollspel i världen, trots att det aldrig översattes till engelska. Varför gick det så bra i Sverige? Anders Blixt hade några teorier:

  • Egalitär laganda: Man jobbat gärna i grupp där alla får komma tilltals, vilket är en bra grogrund för rollspel. Det funkar sämre i ett hierarkiskt samhälle.
  • Stark sagotradition.
  • Tolkien slog igenom på 1970-talet. Radioteater av Bilbo redan 1970.
  • Boendet i Sverige förändrades på 1980-talet: Vi fick större hus där det fanns plats för spelrum. Det blev en trygg plats för nördar – man slapp gå ut och bli slagen på käften av de tuffa killarna som körde moped.
  • Demografi: Stor ökning av antal tonåringar.

Främsta producent var Äventyrsspel – men det var tillfälligheter som gjorde att det blev så stort.

  • Tack vare att alla personer som var på rätt plats vid rätt tillfälle kunde man producera spel av kvalitet som minst motsvarade de amerikanska.
  • Företagets vd etablerade kontakt med den främsta distributören av leksaker, så spelen fanns i alla leksaksaffärer.
Nyckelspelare på Äventyrsspel på 1980-talet.

Guldåldern tog slut på 1990-talet: distributionen bröt samman, konkurrens av data- och kortspel blev för stor.

Tre revolutioner växte fram på 2000-talet som gjorde den nya guldåldern möjlig:

  • Desktop publishing – gjorde det möjligt att producera rollspelsböcker mycket billigare.
  • Print om demand – gjorde det möjligt att trycka mindre utgåvor och ändå gå med vinst.
  • Crowdfunding (som Kickstarter) – gjorde det möjligt att finansiera produktionen i förskott, i stället för att behöva satsa egna pengar och hoppas på att få tillbaka dem.

I den nya guldåldern finns massor med företag som kan producera professionella produkter – men alla är betydligt mindre företag än Äventyrsspel var. Störst i dag är Fria ligan. Detta har bland annat lett till spel i fler genrer än tidigare. Fortfarande gör svenska företag snygga och välfungerande spel, och det finns många fenomenalt skickliga illustratörer.

Nostalgifaktorn kan inte underskattas när man talar om den nya guldåldern. Spel såldes i 10 000-tals ex på 1980-talet. Nu säljs de i 1 000-tals med högre priser, men de som köper är i många fall välbeställd medelklass och har inga problem att betala. På 1980-talet var kunderna främst högstadie- och gymnasieungdomar och priserna var därefter.

Anders Blixt började sitt yrkesliv med rollspel på 1980-talet och kan nu återgå till det i slutet av sin karriär. Han jobbar nu mest med moduler till Chock, men vill göra ett dinosaurierollspel.

På 1980-talet tyckte han det var roligast att jobba med Drakar och demoner.

Tidigare under dagen diskuterades aktuell svensk fantasy och hur den har svårt att slå igenom, till skillnad från rollspelen. Anders Blixt hade inte några exempel på fantasyrollspel baserade på ny svensk fantasy.

En reaktion till “Sveriges främsta fantastikexport?”

Kommentarsfunktionen är stängd.