Kapitel 51: Vad allt handlar om

Nobog hatade att vara general.  Hon var bra på det, vilket var en av anledningarna till att hon hatade det. I stridens hetta höll hon sig kall och beräknande, och sände medvetet tio i döden för att rädda hundra, eller hundra i döden för att rädda tusen. På ett ögonblick avgjorde hon vilka som kunde… Fortsätt läsa Kapitel 51: Vad allt handlar om

Kapitel 50: Krigsfånge

Junia levde i en saga. Runt omkring henne fanns knytt, troll och alver. De leddes av en obesegrad mästergladiator från Vinland, som hade färdats hit på en supersnabb svävande farkost byggd med teknik ingen förstod, genom en magisk underjordisk gång från kejsar Khomondurs tid. Linuto, som hon känt hela sitt liv och trodde att hon… Fortsätt läsa Kapitel 50: Krigsfånge

Kapitel 49: Magus Chartsins historia

”Alla trodde att jag skulle följa i min fars fotspår.” Magus Chartsin såg inte på henne när han pratade, utan tittade ut genom fönstret mot öster. Maivi väntade på att han skulle fortsätta.  ”Jag hade alla förutsättningar: jag var äldste son och jag var intelligent och hade talang. Men jag var aldrig intresserad. Varför stanna… Fortsätt läsa Kapitel 49: Magus Chartsins historia

Kapitel 47: Fiendens fiende

Yheknytten var värre. Soma-is-erems armé krossade de få gheolkrigare som vaktade östra porten och vällde in i staden. De mötte inget motstånd, men alverna varnade för att Meishur fanns där – och nordknytten. Linuto gick långt fram i armén tillsammans med Winson och Nobog. Tanken var att de förhoppningsvis skulle kunna övertyga Harirs invånare och… Fortsätt läsa Kapitel 47: Fiendens fiende

Kapitel 44: Stulen seger

Äntligen tillbaka. Ett halvår efter att han senast varit i huvudstaden stod Relam åter innanför Harirs murar. Hans soldater rörde sig disciplinerat framåt, säkrade kvarter efter kvarter. Andra förde krigsfångarna ut ur staden. Relam var avlägset stolt över dem, att de behöll sitt lugnt trots att de nu hade fienden i sin makt, trots mardrömmen… Fortsätt läsa Kapitel 44: Stulen seger

Kapitel 43: Prinsessan och token

”Vi kan inte stanna här.” ”Jag vet det”, sa Dokaius.  ”Hur länge har väringen varit borta nu?” sa Evangeline.  ”Fyra timmar kanske.” Dokaius gick ett varv till i källarrummet. Evangeline fortsatte att hålla honom med blicken. ”Vi kan inte stanna här”, sa hon en gång till. Hon hade sagt det om och om igen den… Fortsätt läsa Kapitel 43: Prinsessan och token

Kapitel 41: ”Mörkret följer dem”

”De är på väg. Mörkret följer dem.” Junia tittade förvånat på Martian. ”Vad pratar du om?” Martian såg irriterad ut. ”Jag vet inte”, sa han. ”Tidigare har jag kunnat sammanfoga de insikter jag får i en större helhet. Men nu är allt utan kontext.” Han suckade. ”Det är som att jag håller på att bli… Fortsätt läsa Kapitel 41: ”Mörkret följer dem”

Kapitel 38: Att rädda en prinsessa

De återvann sin styrka tillsammans. Junia var utmärglad efter veckorna i den mörka cellen utan mat, och hennes muskler hade förtvinat av att vara stillasittande, stillaliggande. Martians ritual hade spräckt båda Dokaius trumhinnor, han hade svårt att andas och han började väldigt lätt att blöda näsblod. Hela hans kropp värkte. Den första tiden sa de… Fortsätt läsa Kapitel 38: Att rädda en prinsessa

Kapitel 33: Doktor Martians ritual

Lungorna brände i bröstet. Dokaius stängde försiktigt dörren och sjönk ihop mot väggen. Han ansträngde öronen, försökte stänga ut bultandet av sitt eget hjärta. Han var vältränad och kunde vandra eller jogga långt utan att trötta ut sig, men snabba språngmarscher var inte hans starka sida. Långsamt vande sig ögonen vid halvdunklet i huset. Två… Fortsätt läsa Kapitel 33: Doktor Martians ritual