De drog fram som en svärm gräshoppor. Där den kungliga armén passerat fanns ingenting att äta eller dricka på flera kilometer i vardera riktning. Tystnaden var total, alla djur och fåglar hade flytt långt från den plötsliga invasionen av människor. En så stor truppstyrka hade inte rört sig söderut sedan slutet på tredje knyttkriget. Relam… Fortsätt läsa Kapitel 32: Toyies uppgift
Etikett: Toyie
Kapitel 28: Krigsråd
”Min uppgift är inte att sätta Evangeline på tronen.” Edwin hade vaknat med ett starkt behov av att tala med Relam och genast gjort slag i saken. Nu satt han tillsammans med fältherren i dennes hus utanför den inre fästningen. Relam hade sett rejält förvånad ut när Edwin knackat på tidigt på morgonen före det… Fortsätt läsa Kapitel 28: Krigsråd
Kapitel 13: Ett veck i verkligheten
“Vilka är ni och vad gör ni här?” Nobog tittade på de fem människor och tre väringar som hon och Henko räddat från Cavatika. Det var en ytterst osannolik grupp att hitta på en väg som människor inte längre använde. En av dem var uppenbarligen en av kyrkans pastorer, med en paladin som livvakt. Det… Fortsätt läsa Kapitel 13: Ett veck i verkligheten
Kapitel 10: En färd i mörker
Toyie hade ingen aning om var mannen som kallade sig pastor Edwin kom ifrån. Det var som om han dykt upp från ingenstans. Hon blev inte mindre förvånad när en rödhårig kvinna i rustning och ett enormt svärd på ryggen klev fram bredvid honom, och sekunden senare en kortvuxen man med ett stort svart skägg. … Fortsätt läsa Kapitel 10: En färd i mörker
Kapitel 7: Inte vägen till Vent
Den här dimman var ett problem. Dagen gick och den vägrade att försvinna. Linuto fick svårare och svårare att hålla fast vid förvissningen om att allt var som det skulle. Joelitos ord om att den var något onaturligt som försökte leda dem vilse, som varit så lätt att ignorera när hans vän först sa det,… Fortsätt läsa Kapitel 7: Inte vägen till Vent
Kapitel 4: In i dimman
Känslan från applåderna och uppmärksamheten som gästerna på värdshuset gett honom gjorde Linuto på utmärkt humör när han vaknade följande morgon. Värdshusvärden stod vid sitt ord och bjöd dem på frukost – hon till och med fyllde Mikelotos ryggsäck med färdkost, som om de ransonerade den borde räcka till nästa morgon. Han och de andra… Fortsätt läsa Kapitel 4: In i dimman
Ihfongard.se 