Kapitel 52: Tillbaka till berget

Hon måste tillbaka till grottstaden. Maivi hade in i det sista varit osäker på om hon borde berätta om Teihvars alver under rådsmötet. Till sist hade hon bestämt sig för att inte göra det, men hon ville ändå tillbaka till berget så snart som möjligt. Det var inte hennes sak att lova bort folkets hjälp,… Fortsätt läsa Kapitel 52: Tillbaka till berget

Kapitel 51: Vad allt handlar om

Nobog hatade att vara general.  Hon var bra på det, vilket var en av anledningarna till att hon hatade det. I stridens hetta höll hon sig kall och beräknande, och sände medvetet tio i döden för att rädda hundra, eller hundra i döden för att rädda tusen. På ett ögonblick avgjorde hon vilka som kunde… Fortsätt läsa Kapitel 51: Vad allt handlar om

Kapitel 48: De överlevande

Svävaren ledde reträtten. Henko styrde den med sin hela arm. Andrelia stod bredvid honom på ena sidan, Edwin på den andra. Det var de två som ledde armén nu – men armé var en missvisande term. Relam hade hållit sina beridna trupper tillbaka, och de var i stort utan förluster. I övrigt bestod de flyende… Fortsätt läsa Kapitel 48: De överlevande

Kapitel 44: Stulen seger

Äntligen tillbaka. Ett halvår efter att han senast varit i huvudstaden stod Relam åter innanför Harirs murar. Hans soldater rörde sig disciplinerat framåt, säkrade kvarter efter kvarter. Andra förde krigsfångarna ut ur staden. Relam var avlägset stolt över dem, att de behöll sitt lugnt trots att de nu hade fienden i sin makt, trots mardrömmen… Fortsätt läsa Kapitel 44: Stulen seger

Kapitel 37: Hotet från underjorden

”Relam!” Eraim Chartsins röst kom rullande ut från Harirs stadsmurar, starkare än någon röst har rätt att vara. Armén hade slagit ett järngrepp om huvudstaden för tre dagar sedan, men det här var första gången Chartsin reagerade på sin situation på något uppenbart sätt.  Bortsett från slakten av Relams spejare. Relam svor för sig själv.… Fortsätt läsa Kapitel 37: Hotet från underjorden

Kapitel 32: Toyies uppgift

De drog fram som en svärm gräshoppor. Där den kungliga armén passerat fanns ingenting att äta eller dricka på flera kilometer i vardera riktning. Tystnaden var total, alla djur och fåglar hade flytt långt från den plötsliga invasionen av människor. En så stor truppstyrka hade inte rört sig söderut sedan slutet på tredje knyttkriget. Relam… Fortsätt läsa Kapitel 32: Toyies uppgift

Kapitel 28: Krigsråd

”Min uppgift är inte att sätta Evangeline på tronen.” Edwin hade vaknat med ett starkt behov av att tala med Relam och genast gjort slag i saken. Nu satt han tillsammans med fältherren i dennes hus utanför den inre fästningen. Relam hade sett rejält förvånad ut när Edwin knackat på tidigt på morgonen före det… Fortsätt läsa Kapitel 28: Krigsråd

Kapitel 13: Ett veck i verkligheten

“Vilka är ni och vad gör ni här?” Nobog tittade på de fem människor och tre väringar som hon och Henko räddat från Cavatika. Det var en ytterst osannolik grupp att hitta på en väg som människor inte längre använde.  En av dem var uppenbarligen en av kyrkans pastorer, med en paladin som livvakt. Det… Fortsätt läsa Kapitel 13: Ett veck i verkligheten

Kapitel 10: En färd i mörker

Toyie hade ingen aning om var mannen som kallade sig pastor Edwin kom ifrån. Det var som om han dykt upp från ingenstans. Hon blev inte mindre förvånad när en rödhårig kvinna i rustning och ett enormt svärd på ryggen klev fram bredvid honom, och sekunden senare en kortvuxen man med ett stort svart skägg. … Fortsätt läsa Kapitel 10: En färd i mörker

Kapitel 7: Inte vägen till Vent

Den här dimman var ett problem.  Dagen gick och den vägrade att försvinna. Linuto fick svårare och svårare att hålla fast vid förvissningen om att allt var som det skulle. Joelitos ord om att den var något onaturligt som försökte leda dem vilse, som varit så lätt att ignorera när hans vän först sa det,… Fortsätt läsa Kapitel 7: Inte vägen till Vent